Categories
Philosophy

Bristen på etiska institutioner som katalysator för auktoritära politiska ideologier

 Photo  Pixabay License
Photo Pixabay License

Europa har under de senaste hundra åren gått igenom en våg av sekularisering, men sekulära livsåskådningsorganisationer har inte ersatt de religiösa organisationerna vi en gång haft. Många nationalister talar nu om brist på samhörighet, otrygghet och nationella värderingar som drivkraft för deras engagemang. Frågan är ifall bristen på sekulära livsåskådningsorganisationer lämnar folk som annars hade drivit deras etiska frågor som just etiska, till de politiska organisationerna och där igenom skapar en mer auktoritär politisk diskussion?
Max Weber definierade politik som: regleringen av statsmaktens legitima våldsmonopol, i Politics as a Vocation (1946). Etik åt andra sidan brukar definieras som de levnadsregler, ansvar och friheter vi har gentemot andra människor. Etik är alltså ett personligt ansvar medan politik är något vi brukar för att upprätthålla ett stabilt samhälle. Det finns till och med ett argument för att politik är djupt oetiskt då det innebär ett förtryck av människors frihet att leva sitt liv genom våld. All politisk reglering för med sig ett hot om våld, hur oskyldig regleringen i sig själv framstår. Om man står upp för alla människors rätt att leva sitt liv så länge det inte förhindrar andra människor att leva sitt liv, så blir politik ofta svårt att försvara. Lika så om man står upp för alla människors rätt till liv. Politik blir ur detta perspektiv lite av en ”nödvändig ondska.” Något som vi inte skulle kunna ha ett stabilt samhälle utan, men något som alltid komma kräva oetiskt agerande.
I Sverige har vi Humanisterna som den största sekulära livsåskådningsorganisationen, men denna driver huvudsakligen skulariseringsfrågor i den politiska sfären. Även om pubkvällar säkert lockar en del personer och intressanta föreläsare är trevligt, så ger organisationen lite till etisk guidning för den som söker stöd. Likadant så sprider organisationen sällan sina etiska idéer ut i samhället—iallafall inte på det sättet som man driver politik på—, vilket skapar bilden av en mer politisk organisation.
Fukuyama argumenterade i sin bok The original of political order (2011) att mer religösa samhällen som Indien ofta hade svårare att etablera starka politiska centralmakter, men ofta hade starkare rättsliga principer, medan mer politiska stater som Kina ofta var centraliserade, men hade svagare etiska system. Det finns alltså ett argument för att en brist på etisk organisering skulle kunna agera som katalysator för den mer auktoritära politiken vi ser idag både till höger och vänster. Personer som i första hand kanske driver etiska frågor vänder sig till politiska organisationer i brist på etiska och driver deras privata etiska frågor som politiska och inskränker därav alla våran rätt till att leva våra egna liv.
Svaret mot auktoritära rörelsers framfart kanske inte är mer politik, utan snarare starkare etiska rörelser som kan konkurrera med politiken! En etisk rörelse som än en gång kan ställa makthavare till svars för deras oetiska agerande och kräva en etisk ryggrad i samhället.

Länkar

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *